Året var
2150 16 juni då Jezzica Tasumi vaknade. Hon vaknade i en gränd.
En mörkgränd i södra London. Hon kravlade upp sig på alla
fyra och såg att hennes händer blödde. " Vad gör jag
här? Vem är jag... var är jag?" Jezz tittade sig omkring
men såg inte en människa.
Hon försökte tänka bakåt om hur hon hade hamnat här, på
denna konstiga plats och varför hon var där hon var.
" Men
Jezz, inte nu! Ni har ju varandra. Du och dom andra krigarna
kommer..."
"Jag vill inte lyssna på ditt ständiga tjat! Du tjatar
bara om hur bra allting kommer bli, det kommer inte bli bra
Zorro, det kommer inte...." Jezzica brast ut i gråt.
"Jag, jag orkar inte Zorro, jag orkar inte mer." Hon
ställde sig upp och sprang därifrån till sitt rum.
Zorro stod
och pratade med dom andra medhjälparna och dom kom fram till ett
beslut, en stort svårt beslut.
"Men det måste bli så. Även fast det är svårt. Ta en
varsin stadsdel. Jag tar en tom gränd." De nickade åt
beslutet och gick.
I en annan
del av slottet på planeten Joury i Silence Light Galaxen satt
Jezzica med de andra kämparna och klagade på allt, att dom hade
ingenting att göra, att det var så j*vla tråkigt hela tiden.
"Men det är så tråkigt tänk om man...." Orden dog
bort, likaså medvetandet hos henne som hos alla andra.
Zorro gick
runt, runt och jämrade sig.
"Gjorde jag rätt? NeoQueen, snälla ge mig ett
tecken." Zorro, son till Dianas (Luna o Artemis dotter)
dotter dotter stod vid en klippa och bad NeoQueen Serenity om ett
tecken, om han gjorde rätt när han skickade StillhetensKrigare
till jorden. Det svar han fick var ett stjärnfall.
"Tack, hoppas dom hittar varandra nu bara!" sa han när
han somnade och hans resa till jorden började.
Nu har du läst bakgrunden och nu är det bara att börja fylla i på medlem sidan så har du också snart en Stillhets krigare!